Föräldraskap i pandemin

Älskling, har du med dig handspriten?” ropar jag efter maken när jag går ut genom dörren. En fråga som numera blivit lika naturlig att ställa som den när man virrigt letar efter bilnycklarna eller plånboken.

Värmen i luften lägger sig som en varm bomullsfilt över mina kinder. På gården sprider sig doften av grillat kött som plötsligt kittlar min näsa. Jag blundar och hör barnens skratt från gungorna. Det är varmt och vindstilla. Det är såhär en vårdag i april ska kännas, tänker jag. Men så fort jag slår upp ögonen är det som att hjärnan träffas av en blixt som påminner mig om verkligheten, vår verklighet. Pandemin vi lever i.

Jag slås över konversationerna jag har med mina barn numera. Deras vokabulär har genomgått en uppgradering där konversationer om Leos lekland och diverse barnnöjen bytts ut mot historielektioner om pandemier, virus och hygienartiklar. Min tvåring frågar lika ofta om handsprit som han frågar efter nappen, och det här är nog vardagen för många småbarnsföräldrar just nu.

Att uppfostra barn under en så märklig tid sätter verkligen föräldraskapet på prov. Man vill inte att barnen ska bli traumatiserade av denna tid samtidigt som man själv tampas med att bevara förståndet och inte slukas upp av ångest pga den osunda nyhetskonsumtionen många av oss ägnar sig åt. Att läsa nyheterna har blivit en manisk syssla som slukar upp många timmar av dygnet för många av oss och många tappar förmågan att sålla det vettiga och sunda från de ovettiga där rubriker egentligen enbart är till för att sälja.

Under dessa tider är det därför viktigt att inte låta det ”nya” normala definiera framtiden. Det tar plats nu på grund av omständigheterna, men behöver inte definiera oss och vår framtiden. Vi måste därför uppfostra en generation som förstår värdet av att kämpa i motvind, känna medlidande trots egen sorg, känna rädsla men låta den övervinnas av mod och kämparglöd. Våra barn är de som kommer föra berättelserna om denna tid vidare därför är det viktigt att dessa historier ska genomsyras av av kunskap, hopp & kärlek. Och genom kommunikation, tålamod & lek kan vi få barn att förstå och lära sig. Vi uppfostrar barnen under pandemin och inte vid sidan om den. ❤

8 reaktioner till “Föräldraskap i pandemin

  1. Vad fint du skriver om det! Ibland får man ett ögonblick där allt känns normalt en stund.

    Jag har inte berättat något för fyraåringen om viruset. Han vet inte vad just Corona är. Han vet att många är sjuka och förkylda just nu, att vi tvättar händerna tills vi sjungit hela ”blinka lilla stjärna”, inte går till familjen för att inte bli sjuka, men that’s it. Jag har inte nämnt begreppet Corona för honom och vi tittar inte på nyheter framför honom. Han känns för liten och det är svårt att förklara hur viruset funkar m.m så vi skippade det helt haha. Han är lyckligt ovetandes, lilla plutten❤️

    Gilla

  2. Jag berättar allt för mina barn. Svarar på frågor de ställer och gör det helt odramatiskt, tittar på nyheterna om de är hemma och pratar med kompisar om det framför barnen. Det är en märklig situation detta men att uppslukas helt av det gör jag däremot inte. Inte för att jag känner mig odödlig (flera i min familj har drabbats) utan för att ja life must go on och för att vi testas. I detta liv. Vi går till parker köpcentrum som vanligt men vi tvättar händerna en extra gång håller oss borta från det jag misstänker kan vara en dålig idé stooora folksamlingar tex mm.

    Rätt chill med det hela för man måste ju nånstans ändå fortsätta framåt.

    Kram

    Gilla

  3. Må Allah underlätta amiin ❤

    Här i Marocko är det karantän, varit det i en månad. Vi får inte gå ut, inte ens på promenad. Alhamdulillah vi har iaf en trädgård annars så har jag och sonen inte lämnat hemmet. Tänk de som bor i en liten lägenhet med en massa barn Subhan’Allah de får inte gå ut alls. EN i hushållet får gå ut med ett papper från myndigheten och handla eller köpa medicin.

    En påminelse till mig själv först och främst.
    Må Allah bevera er familj amiin.

    Gilla

    1. Mina föräldrar är i Tunisien och där är det samma sak. Subhnallah tufft som du säger för de som bor trångt och litet. Må Allah underlätta för alla i dessa prövningstider.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s